ELEMENTÄR SZONDI:
Sammanfattning av Leo Berlips, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut, Psychodrama-director.

Dr. Martin Achtnich, är upphovsman till ett djuppsykologiskt inriktad Yrkesvaltest: "der Berufberatungstest" (BBT test). Han använder, Szondis åtta behovsfaktorer som indelning i denna test. Achtnich har översätt Szondis psykiatriska beteckningar till ett mer lättförståeligt vardagsspråk. Dessa faktorer (behovsradikaler) uttrycker allmänna mänskliga behov. Deras respektive beteckningar beskrivas av Achtnich i nedanstående tabell på ett lättfattbar sätt.

1. VEKHET (WEICHHEIT), har samband med Szondi faktor h.

Behov av mjukhet, kroppskontakt, ömhet, värme. Behov att känna på och röra vid. Önskan att få och ge. Ett beredskap för hängivenhet och receptivitet. Vi har kallat detta behov kvinnlighet, mjukhet, väl vetande att detta behov också finns hos varje man, skall finnas hos varje man.

2. STYRKA (KRAFT), Szondi faktor s.

Behovet att använda, känna och märka den egna kroppskraften. Glädjen i att övervinna ett motstånd med en viss hårdhet och genomslagskraft. Upplevelsen av att rent fysiskt handla väcker en angenäm kroppsupplevelse och stegrar självförtroendet. Att övervinna ett hinder ökar också självförtroendet och bidrar till en känsla av bekräftelse och triumf.

3. SOCIALT SINNELAG (Inställning), (SOZIALA GESINNUNG.) factor e. Ett socialt sinnelag med två aspekter:
Hjälpberedskap: (har samband med Szondi faktor e +) Behovet att göra gott, behovet att på ett andligt och praktisk plan engagera sig i sin nästa, i medmänniskor, men också i djur och växter. Intresset gäller växandet, befrämjandet och utvecklingen av allt levande.

Energi (har samband med Szondi faktor e-)

Energi i form av a) inre mentala energin och b) intresset för den yttre omvärlden.

a) Som Inre energi visar behovet sig som mod, dådlust, och behov av att röra på sig. Behov av plats ombyte och omväxling, driftighet, strävan efter oavhängighet och frihet samt önskan att värja sig mot begränsning och förmynderi, varvid plötsliga raseri och vredesutbrott är möjliga. Personer med detta behov söker spänning, omväxling, trivs med överraskande förändringar, äventyr och vågar ta stora risker.

b) Intresset för den Yttre energin visar sig i dragning till allt som rör sig, allt som på något sätt har att göra med spänning och dynamik. Det kan vara motoriska förlopp, naturväxlingar eller ekonomiska, politiska utvecklingar. Det är behovet av "action" eller och som vill protesterar mot allt som är stel eller stabiliserande.

4. ATT SYNAS (ZEIGEBEDURFNIS), Szondi faktor hy.

Behovet att bli sedd och att visa upp sig (hy+) eller att se, betrakta. (hy-) Att bli sedd. (hy+). Människan kan visa sig själv och sitt verk och därmed vinna erkänsla och bli bekräftad av andra. Därtill erbjuder sig allt som på något sätt kan bli beundrat eller uppmärksammat, som kan ses, höras och göras. Behovet att visa upp kan också yttra sig i lusten att framställa något. Självhävdelse behov.

Att se och betrakta. (hy-). Vad allt skulle inte människor gärna se! Teater, utställningar, demonstrationer och TV. Vi tycker också om att titta på vackra saker, har ett sinne för skönhet, ett estetiskt behov, och har en känsla för om något inte är vackert.

5. FÖRSTÅND (VERNUNFT): (har samband med Szondi faktor k)

Människan har ett behov av att förstå världen. Ett behov av tankens klarhet, ett kunskapsbehov. Den intellektuella processen börjar med den noggranna iakttagelsen av föremål. Förståndet bestämmer föremålen, ger dem namn och bildar begrepp. Det räknar, saknar, undersöker, bedömer och värderar föremålen. Det ordnar dem, bildar kategorier och klasser. Det inordnar dem i lag enligt sammanhang, och härleder regler. Det abstraherar och drar slutsatser.

Detta behov är grunden för att vilja veta och lära sig, och är en förutsättning för vår orientering i världen. Det är nödvändigt för varje yrkesutbildning. När förståndet fattas blir det svårt att förverkliga något. Det är emellertid uppenbart, att för vissa yrken är denna faktorn mer väsentlig, alltså av större betydelse än för andra.

6. Idéernas värld. (GEIST): (har samband med Szondi faktor p)

Själslighet (Andlighet). Behovet av kreativitet och annan psykisk verksamhet. I detta ligger kreativiteten, den skapande principen. Andligheten befattar sig med sådant som inte, (eller ännu inte), är verklig, med det obekanta, det omedvetna, det som hör till framtiden, det hemlighetsfulla, det ännu ej utforskade, idéer.

De psykiska funktionerna är intuition, aning, tro, skapande fantasi, infall och idé. Den psykisk orienterade människan är en sökare efter mening, sammanhang, vishet och den i det djupaste fördolda sanningen. Själen överskrider gränserna för verkligheten, går ut i det vida, liksom "svävar", är viktlös, tidlös, evig.
(Se rubrik: Restriktion och Expansion)

Förnuftet (Szondis faktor k) däremot hägnar in, begränsar, förverkligar. Utan anden är det förödande men utan förnuftet förblir anden i "det fantastiska rummet". Den förandligade människan lyssnar till en inre röst och har ett behov att tro på och följa denna röst, denna ingivelse.

7. MATERIA (Samband med Szondi faktor d)

Materia, substans. Det konkret, fattbara, gripbara. Människan har ett behov att gripa tag i tingen, hålla fast och därigenom erfara omvärlden. Den första substans, som samtidigt är människans egen produkt, är avföringen. Vad barnet upplever i förhållande till avföringen påverkar dess vidare utveckling och präglar förhållningssättet till sådant som t.ex. att producera ett "verk", ett resultat, att "göra".

Polariteten mellan: Produktivitet och trots, (att inte vilja göra något).
Avföringen stöts ut eller hålls tillbaka. Denna polaritet visar sig senare som att antingen vilja ha eller att kunna ge bort, att besitta eller förlora. Behovet att äga och samla.
Avföringen kan vidröras. Därvid utvecklar sig känslan för det "materiella", det naturliga. I vidare bemärkelse relationen till det jordnära, jordiska, grund och mark. Att vara fast rotad, "grounded".(d-)
Avföringen betecknas som smutsig och ska "undanröjas". Därvid utvecklar sig förhållandet till smuts och förorening å ena sidan och renlighet och snygghet å andra sidan. Hit hör också intresse för hygien och senare allt som har med "ren" göring och bortforslandet att göra t.ex. sophantering, kemtvätt.

Det utvecklar sig en känsla för "sådant som försvinner och inte mer finns", för det förgängliga". Under vissa omständigheter dras man till det förgångna, man skulle gärna behålla det. Intresse och känsla för det förgångna utvecklas. (arkeologi, antikviteten).Intresse för gamla ting, för att kunna restaurera och bevara. Allt detta kan i väsentlig grad inkräktas på genom en för rigorös renlighetsfostran.

8. ORALITET: (har samband med Szondi faktor m)

Oralitet, allt som har med munnen att göra. Människor med detta behov förväntar sig få något som har med nöje, njutning och stöd att göra. I grunden finns ett beroendebehov, som kan var en tillgång för etablerandet av sociala kontakter. Det kan ta sig uttryck i

Näringsbehovet och intresset för allt som har med näring att göra.

Tal-, språk- och kommunikationsbehovet som har en central betydelse för våra medmänskliga relations- och kontaktförmågor.

------------------------------------------------------------------------------------

BEHOVENS BETYDELSE (Achtnich)
Vi menar att dessa behov omfattar det väsentliga i vårt mänskliga varande och att alla människor skulle kunna tillfredsställa alla dessa behov. De kan tillfredsställas inom olika områden. Ett möjligt område är yrkesverksamheten. Andra områden är kärlek och vänskap, lek och fritid och enligt Szondi också vägen in i sjukdom och död.
Behoven kan genom anlag vara olika starka, men kan också, genom omvärldens inflytande och uppfostran, i olika grad förstärkas eller hämmas. Det är också möjligt att under loppet av den personliga utvecklingen enstaka av dessa behov, som tidigare varit latenta, träder starkare fram.

SZONDITEST: Behovsstyrka mäts med bilder av patienter som har nedanstående störningar:		ACHNICH YRKESVAL: Yrkesintressen mäts med: 96 bilder av olika yrkes-grupper. Inom ramen av behovet:
1. faktor h	hermafroditisme	Weichheit (Vekhet)
2. faktor s	sadism-masochism	Kraft (Hårdhet)
3. faktor e	epilepsi	Soziale Gesinnung (Vård resp. Dynamiska yrken)
4. faktor hy	hysteri	Demonstrationsbehov
5. faktor k	katatoni	Verstand (Förnunft)
6. faktor p	paranoia	Geist, Andlighet, Ideerna
7. faktor d	depression	Materia (Materiell)
8. faktor m	mani	Oralität: a)Näring. b)=kommunikation, språk. kontakt, kommunikation

---------------------------------------------------------------------------------------------

Följande tabell ger antydningsvis en överblick över spännvidden mellan:

	Sund manifestation	Brist eller svaghet	Förvanskning
h	Ömhet, beredskap för hängivenhet och mottaglighet.	Föga beredskap för hängivenhet. Kan själv inte röra vid och avvisar beröring.	Underdånig, Lätt påverkbar, förförbar, Incestuösa tendenser.
S	Kroppskraft. Kraft att ta itu med och genomföra.	För litet hårdhet. Föga kraft att genomföra något.	Kroppslig brutalitet, aggressiv, destruktiv, sadism.
E	Socialt sinnelag
e+	Hjälpberedskap, behovet att göra gott. Att befrämja och utveckla allt levande.	Brist på förmåga till mänskligt deltagande. Likgiltighet.	Extremt behov att hjälpa och beskydda (overprotecting). Moralism, överdrivet god, extrem Samvets grannhet, Skrupler, Auktoritets-tro.
e-	Inre energi: Mod, dådkraft, Rörelsebehov, Riskberedskap.	Brist på mod, feghet ingen rörelseglädje.	Starka negativa känslor och affekter: Raseri, Vrede, Hat, Hämndlystnad, Avund. Affekthandlingar, Mord., Typ epileptiska attack.
	Yttre energi: Varje form av dynamik sökes.	Inget intresse för omvärlds förändringar.	"Bilraseri", terrorism. Samhällsomstörtaren
hy+	Behovet att visa och uttrycka sig. Det estetiska sinnet. Gärna se och gestalta något vackert.	Hämningar inför att visa sig, tveksamhet, dåligt självförtroende .	Koketteri, bluff, Exhibitionistiska drag. Extremt vilja dra på sig beundran. Hysteriska reaktioner.
k	Förstånd, förnuft, strävan efter tankens klarhet, Kunskaps-törst.	Bristande koncentration, inget sinne för ordning och klarhet, Inlärnings-störningar, föga vilja att lära sig något.	Tvångshandlingar, Extremt effektivitets tänkande. Extrem fastlåsta ståndpunkter. Skeptiker, Pedant. Formalistisk, Inskränkt, snäv, stel och känslolös. (låst) Katatona drag.
P	Idérik. Att vara kreativ och skapande, har idéer och infall.	Fantasilöst, föga kreativitet, bristand förmåga att tro på något.	Orealistisk fantast, spekulativ. Dåligt realitetssinne. Ingen mark under fötterna. Paranoida reaktioner, panisk ångest. Vanföreställningar.
d	Materia, substans, produktivitet, strävan att besitta. Intresse för det förgångna och gamla ting. Renlighet och hygien.	För lite snygghet, för litet konstans och dåligt uthållighet.	Snålhet. Extrem konservativ. Svårt att ställa om till nytt. Blir deprimerad vid förluster.
O	Oralitet (mun)Två aspekter
	Näringsbehovet, gärna äta gott.	Inget som helst sinne för mat och ätande.	Alkoholism, frosseri, lystnad, lättsinnigt slöseri.
	Tal- och kommunikations behov, God kontakt-förmåga.	Dåligt kontaktförmåga, Bristfällig språklig uttrycksförmåga.	Extremt beroende-behov. Svårt att bryta kontakter. Dröjande tal.

Exempel sammanhanget mellan Yrkeskraven och ovanstående behoven

Ett yrke erbjuder sina yrkesutövare möjligheten att tillfredsställa specifika behov. Ett yrke är som ett magnetiskt fält, som drar till sig människor med liknande strävanden.
Ett yrke karakteriseras av de sysslor, som utövas inom det. Varje syssla kräver inte bara en specifik formell färdighet, utan samtidigt en specifik känslomässig inriktning. Så kan man säga att de som hör till ett bestämt yrke, visar upp en gemensam behovsstruktur.
Yrket säger tillika: I mig kan du tillfredsställa de och de behoven, och jag väntar mig att du tar med dig dessa känslomässiga dispositioner. Och det säger också något annat: Jag väntar mig att du har de färdigheter, som krävs för att kunna vara verksam i mig. Detta är yrkeskravets dubbla aspekt.
Därmed vidgar vi omfattningen av begreppet yrkeskraven:

Vi ser inte bara a) De formella färdigheterna (intelligens, anlag, kunnighet etc) som varje yrkesutövare måste föra med sig, utan också nödvändigheten att b) Personlighetens intressen överensstämmer med yrkets behovsstruktur. Först då, när han besitter både erforderliga färdigheter och intressen, kan man anta att personen kommer att bli yrket trogen, och en duktig, framgångsrik och tillfredsställd yrkesman.

Exempel möjligt sammanhang mellan behoven och Partnerval

Behovsgrupp	Kvalitet av Partner relation
(Klasse)	I samband med yrkesval; fritt efter Achtnich
1. Faktor h:	Förmåga till kroppslig kontakt, närhet och ömhet med en partner
Mjukhet.	Beredskap att tjäna och betjäna sin partner. Förmåga till Intima kontakter
2. Faktor s: hårdhet, kraft	Medmänniskan spelar i typiska faktor s yrken en underordnat biroll. I stället är objektet för deras behovstillfredställelse det hårda materialet. Om dem inte kan får en direkt tillfredsställelse för detta behov får deras sätt att relatera till sin partner en negativ och aggressiv kvalitet. Partner behandlas som den som skall "besegras", som "offer".

Faktor e: Hjälpberedskap	Förmåga att ta "social ansvar" för partner och att engagera sig i dem.
---------------------- Energin vid positiv användning	Förmåga att bli ledare. Ett dynamiskt-auktoritärt uppträdande emot andra människorna. Kan genomdriva reformer.
4. Faktor hy:
Demonstrationsbehovet: (om hy +)	Att visa sig för sin partner med den önskan att väcka begär. Narcistiskt behov av att framställa sig själv, varvid partner blir den som beundrar.
(om hy -)	Kan själv endast uppträda i rollen som en passiv beundrare och vill då beundra partner eller andra vackra, attraktiva människor och deras insatser.
5. Faktor k: Förnunft.	Medmänniskan blir konkretiserat och ett mätbart, provbart, välorganiserat objekt. Saklig och humorlös relation. Kontakten sker på en intellektuell nivå och tas vara på så länga den andra anses vara "nyttiga".
6. Faktor p: Andlighet Expansion	Människan som tillhör denna grupp sysslar mest med sina egna idéer. Andra människor upplevs störande när de inte kan inspirera honom. Självförverkligande. Genom egna kunnighet, egna tankearbetet kan insatser för människans allmänna framsteg (välbefinnande) göras. Inställning till partner kan bli som till ett forskningsobjekt.
7. Faktor d: Materia	Trohet, Stabila relationer. Fasthäftande. Ångest att förlora partner. Överbeskyddande. I barnuppfostran: Betoning på ordning och renhet.
8. Faktor m: Munnen	(Vid pratbehovet) Meddelningsglädje, öppenhet emot partner, önskan efter sällskapliga kontakter, välvilja. (Vid näringsbehovet) Partner som gäst som skall bli försörjd.